korkat eller kärleksfullt?
Hur underbart det än är med sommar och att allt lixom står stilla så gillar jag verkligen att vardagen börjar komma tillbaka. Jag kan komma på fler anledningar bara sådär, till exempel så får man någon form av rutin på allt igen, Vakna med The vocie är tillbaka och gör mig sällskap på mornarna, Friskis har öppnat igen och jag kan återgå till ett lite hälsosammare liv och kanal 5 har börjat sända en oändlig rad av Vänner avsnitt igen.
Jag är precis hemkommen från en powerwalk och på vägen funderade jag på en sak, när man verkligen faller för någon och släpper lite på sina principet, är det korkat eller är det helt enkelt kärlek? Att släppa lite på vissa saker tror jag man mer eller mindre måste göra om man verkligen vill vara med någon men självklart kan det lätt gå över gränsen till korakt när man godtar i princip vad som helst för att man är kär. Tyvärr tror jag att man oftare släpper allt man tycker och alla gränser för vad som är okej än när man bara lär sig att kompromissa lite. Och något säger mig att det är i de flesta fall tjejer som gör det. Får man säga så? Jag tror nog i vilket fall att det ganska ofta kan vara så, av egna erfarenheter vet jag att det oftast är så. Men då tänker jag, varför är det så? Varför anpassar sig tjejer så lätt lite lite för mycket? Rädslan för att bli lämnad om man inte är perfekt hela tiden? Men varför är det så ofta tjejer som är rädda för att inte vara perfekta och tolererar nästan vad som helst för att få vara med just den där killen?
Jag har ingen aning.. men jag ska garanterat fundera vidare på det! :P
Jag är precis hemkommen från en powerwalk och på vägen funderade jag på en sak, när man verkligen faller för någon och släpper lite på sina principet, är det korkat eller är det helt enkelt kärlek? Att släppa lite på vissa saker tror jag man mer eller mindre måste göra om man verkligen vill vara med någon men självklart kan det lätt gå över gränsen till korakt när man godtar i princip vad som helst för att man är kär. Tyvärr tror jag att man oftare släpper allt man tycker och alla gränser för vad som är okej än när man bara lär sig att kompromissa lite. Och något säger mig att det är i de flesta fall tjejer som gör det. Får man säga så? Jag tror nog i vilket fall att det ganska ofta kan vara så, av egna erfarenheter vet jag att det oftast är så. Men då tänker jag, varför är det så? Varför anpassar sig tjejer så lätt lite lite för mycket? Rädslan för att bli lämnad om man inte är perfekt hela tiden? Men varför är det så ofta tjejer som är rädda för att inte vara perfekta och tolererar nästan vad som helst för att få vara med just den där killen?
Jag har ingen aning.. men jag ska garanterat fundera vidare på det! :P
Kommentarer
Trackback
