Zandra.

I kväll hänger jag med mig själv. Jag kan faktiskt inte minnas när jag hade en ensam kväll senast. Förut brukade jag älska det, så när jag i dag nästan fick panik och tänkte åka till Martin fast jag bestämt att inte göra det blev jag rädd för mig själv. Självklart vore det konstigt om jag ville vara ensam ofta, men att inte kunna vara det skrämmer mig. Sådan vill jag alltså aldrig bli. Att kunna ha sig själv som enda sällskap och vara bekväm med det är viktigt. Och det är jag egentligen. Därför bet jag ihop och efter en halvtimma kändes det bättre, faktiskt inte farligt alls. Så nu har jag tänt massa ljus och ska titta lite på Sex and The City.